Huvudnavigering

Main Navigation

Barnarbete minskar – men kampen är långt ifrån över

Färre barn arbetar i dag än för bara några år sedan, men världen är fortfarande långt ifrån att utrota barnarbete. Nya siffror visar att 138 miljoner barn världen över tvingas arbeta, och utan kraftfullare åtgärder blir det svårt att nå målen i Agenda 2030. Samtidigt riskerar konflikter och klimatförändringar att bromsa, eller till och med vända, den positiva trenden.

två händer håller i kakaobönor
två händer håller i kakaobönor

Barnarbete är fortfarande ett utbrett globalt problem, även om antalet drabbade barn har minskat under de senaste åren. Med barnarbete avses arbete som skadar barns hälsa, säkerhet eller utveckling, eller som hindrar deras skolgång. 

Problemet är mest omfattande i Afrika söder om Sahara, där omkring 87 miljoner barn arbetar. Men barnarbete är fortsatt vanligt även i delar av Asien och Latinamerika. 

Vilka arbetsuppgifter barn har och var de arbetar varierar. Men mer än hälften av barnen arbetar inom jordbruket, där uppgifter som plantering, skörd, djurskötsel och bevattning är vanliga.

Barnarbete och Agenda 2030 

Kampen mot barnarbete har pågått i många år, och redan 2015 sattes målet att barnarbete skulle avskaffas till 2025 som ett delmål i Agenda 2030. Tidsramen har nu passerats, och barnarbete förekommer fortfarande i stor omfattning runt om i världen. Och eftersom barnarbete påverkar utbildning, fattigdom och arbetsvillkor får det också betydelse för flera andra mål i Agenda 2030.

Samtidigt har viktiga framsteg skett. Sedan år 2000 har barnarbetet nästan halverats, och sedan 2020 har omkring 20 miljoner färre barn tvingats arbeta.

Vad beror minskningen av barnarbete på?

I Asien och Stillahavsområdet samt Latinamerika och Karibien kan minskningen av barnarbete till stor del kopplas till en minskande barnpopulation. Detta har gjort det lättare att bygga ut sociala tjänster som är avgörande i kampen mot barnarbete. Samtidigt har fattigdomen minskat och det sociala stödet i samhället stärkts, vilket har bidragit till att färre hushåll är beroende av barns arbete.

I Afrika söder om Sahara ser utvecklingen annorlunda ut. Här har andelen barn i barnarbete minskat med omkring 10 procent, men det faktiska antalet barn som arbetar har legat kvar på samma nivå de senaste fyra åren. Förklaringen är att regionens barnbefolkning växer snabbt, vilket innebär att en lägre andel fortfarande motsvarar lika många barn totalt. Den snabba befolkningsökningen sätter dessutom stort tryck på utbildningssystem, socialt skydd och andra centrala samhällsfunktioner, vilket riskerar att bromsa framstegen om resurserna inte räcker till.

kvinnlig lärare i klassrum med elever
kvinnlig lärare i klassrum med elever
Elever på Vasudha Vidhya Vihar-skolan i Karahi, Indien. Skolan byggdes med pengar från Fairtrade-premien. Foto: Fairtrade Sverige

Varför tvingas barn arbeta? 

Barnarbete har sin grund i fattigdom. När familjens inkomster inte räcker till de mest grundläggande behoven, såsom mat, boende och sjukvård, och när tillgången till socialt stöd är begränsad eller saknas helt, blir barnets arbete en del av familjens sätt att överleva. I många fall finns det inga andra möjligheter att bidra till hushållets ekonomi.

Detta leder ofta till att barn inte kan gå i skolan, eller tvingas avbryta sin utbildning i förtid. När barn inte får möjlighet att gå klart sin skolgång minskar deras chanser till ett tryggt och stabilt liv som vuxna, vilket i sin tur ökar risken för att fattigdom. Utsattheten förs därmed vidare till nästa generation. Andra faktorer som konflikter och klimatförändringar kan dessutom förvärra situationen, eftersom de slår hårt mot familjers försörjning och gör barn ännu mer sårbara för exploatering.

Hur bidrar Fairtrade till förändring?

Fairtrade arbetar aktivt för att minska barnarbete i det globala jordbruket genom att förbättra levnadsvillkoren för odlare och anställda. Genom minimipriser och Fairtrade-premien får de en stabilare inkomst, vilket stärker deras ekonomiska situation och minskar behovet av barnarbete, något som även stöds av forskning. Pengarna från premien kan investeras i både den egna verksamheten och i lokalsamhället. Det är odlarna och de anställda som gemensamt beslutar hur premien ska användas, och i många fall har den gått till satsningarna på utbildning, skolor och skolmaterial. Ett konkret exempel är bananodlaren Fernando i Peru som berättar hur kooperativet han tillhör har använt en del av Fairtrade-premien till att rusta upp barnens förskola genom att måla om, fräscha upp lokalerna och bygga en liten park där barnen kan leka.

man ler mot kameran
man ler mot kameran
Fernando Castillo Huanca, bananodlare i Peru

Vägen framåt

Trots vissa framsteg går utvecklingen alldeles för långsamt. För att barnarbete ska kunna avskaffas till år 2030 skulle minskningen behöva gå elva gånger snabbare än i dag. Även om man skulle skjuta upp målet till år 2060 skulle det ändå behövas en fyrdubbling av nuvarande utvecklingstakt.

Men utvecklingen behöver inte bara gå snabbare, insatserna behöver också bli mer träffsäkra. För att det ska ske behövs mer kunskap om hur barnarbete faktiskt ser ut i praktiken – det vill säga vilken typ av arbete barn utför, under vilka förhållanden, för vem och i vilket syfte. Samtidigt gör yttre faktorer som klimatförändringar, konflikter och social och politisk instabilitet situationen ännu mer komplex. I områden som präglas av krig, svag styrning och extrem fattigdom är risken för barnarbete betydligt högre, vilket visar att fattigdom, ojämlikhet och brist på skyddssystem fortfarande är centrala orsaker bakom problemet.

Källor

Du kan också vara med och göra skillnad! Genom att välja Fairtrade bidrar du till bättre villkor och tryggare inkomster, vilket gör det möjligt för fler barn att gå i skolan i stället för att arbeta. Just nu kan du även skänka valfritt belopp till Fairtrades bössa i Musikhjälpen och stötta arbetet för alla barns rätt till utbildning.