Så verkar Fairtrade för jämställdhet
Jämställdhet är integrerat i allt Fairtrade gör. Vi menar att den globala handeln varken kan vara hållbar eller rättvis om den inte inkluderar människor av alla kön.
Kvinnor står för hälften av världens matproduktion, men har sämre tillgång till mark, teknologi och utbildning. Dessutom tjänar de mindre och utsätts i större utsträckning för sexuella trakasserier och diskriminering. Fairtrade arbetar aktivt för att stärka kvinnors inflytande och självbestämmande – och motverka ojämlikheten mellan könen.
Under de senaste decennierna har en förbättring skett på många områden inom den breda kategorin jämställdhet. Fler flickor går i dag i skolan. Färre utsätts för könsstympning eller tvingas in i äktenskap. Fler kvinnor finns representerade i beslutsfattande positioner och på många håll reformeras lagar för att främja jämställdhet mellan könen. Samtidigt kvarstår många utmaningar – särskilt inom det globala jordbruket.
Ekonomisk ojämlikhet i jordbruket
Kvinnor äger, kontrollerar och förvaltar mindre mark än män. Inom familjejordbruk är det ofta mannen som äger marken medan resten av familjen hjälper till att bruka den. Kvinnan kanske alltså drar lika stort del av lasset arbetsmässigt – om inte mer, eftersom de också är huvudansvariga för hushållssysslorna – men saknar säkerheten det innebär att vara markägare. I den mån kvinnor ändå äger mark tenderar själva markområdet vara mindre och mindre värdefullt än männens.
Kvinnor har dessutom sämre tillgång till faktorer som underlättar och förbättrar odlingen. Det innefattar alltifrån finansiering, arbetskraft, utbildning och gödningsmedel till en mer modern jordbruksteknik. Många kvinnor upplever att de saknar möjlighet att göra sin röst hörd på arbetsplatsen och möjligheten att påverka sina arbets- och levnadsvillkor.
Sammantaget innebär detta att det finns en enorm outnyttjad potential. En studie från FAO från 2011 visar till exempel att jämlikare villkor skulle öka kvinnliga odlares avkastning med 20–30 procent. Det kan handla om så mycket som 100 miljoner fler människor som skulle slippa gå hungriga. En ökad jämlikhet inom jordbruket spelar därför en viktig roll även för den globala livsmedelsförsörjningen.
Kvinnor inom jordbruket arbetar också ofta med mer informella jobb, som är lika viktiga men inte syns lika mycket utåt eller i dokumentation. Bristen på det sociala skydd som en formell anställning innebär gör att kvinnor kan vara extra sårbara i samband med sjunkande priser på världsmarknaden och för effekterna av klimatförändringarna.
Våld och trakasserier
Forskning visar att kvinnliga jordbruksanställda upplever höga nivåer av våld och trakasserier från arbetsledare och kollegor. Verbalt och fysiskt våld används ofta för att försöka öka produktiviteten för att möta deadlines. Ojämlika maktförhållanden som innebär att kvinnor oftare har tillfälliga eller säsongsbetonade anställningar kan öka risken för könsbaserat våld.
I Kenya har 90 procent av alla kvinnliga teplockare sett eller upplevt övergrepp på jobbet. Även i Malawi och Indien är sexuellt våld vanligt förekommande inom teindustrin.
Kvinnor i blomsterbranschen befinner sig också ofta i en väldigt utsatt situation. I Etiopien uppger närmare nio av tio kvinnor som arbetar med blommor att de har utsatts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen.
Diskriminering
Även könsdiskriminering är vanligt förekommande, exempelvis i bananbranschen. Där utgör kvinnor cirka 15 procent av den globala arbetskraften inom den produktion som går på export. En anledning till att andelen kvinnor är så pass låg är att arbetsgivarna inte vill riskera att behöva betala föräldrapenning. I flera delar av Latinamerika måste kvinnor visa läkarintyg på att de inte är gravida innan de erbjuds jobb. Blir de gravida riskerar de att bli av med sin anställning.
Kvinnor på bananplantager får dessutom ofta ta de arbetsuppgifter som ger lägst lön och de diskrimineras genom otrygga och ojämlika arbetsförhållanden.
HBTQIA+
Personer som identifierar sig som HBTQIA+ är särskilt utsatta i arbetslivet globalt. ILO konstaterar att de ofta möter våld och diskriminering och nekas möjligheter genom hela anställningscykeln. I nuläget saknas tyvärr pålitlig forskning om gruppens situation inom just jordbruket i länder med utbredd fattigdom, men ILO:s och UNDP:s data visar exempelvis både diskriminerande platsannonser och nekade jobb i flera asiatiska länder. Länder som Ghana, Kenya och Indonesien – där många Fairtrade-grödor odlas – har dessutom strukturella hinder i form av kriminalisering eller avsaknad av rättsligt skydd, vilket påverkar HBTQIA+-personers trygghet på och utanför jobbet.
Fairtrade verkar för en världshandel där alla – oavsett könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning eller könskarakteristika – kan skapa trygga och schyssta arbets- och levnadsvillkor.
Fairtrades verktyg för jämställdhet:
-
Starka kriterier
-
Program
-
Fairtrade-premien
-
Tillgång till marknaden
-
Forskning
Ökat inflytande för kvinnliga kaffeodlare
Genom projektet Growing Women in Coffee har kvinnliga kaffeodlare i Kenya fått tillgång till sina egna kaffeplantor, vilket gjort det möjligt för dem att tjäna en egen inkomst. 300 kvinnor från Kabngetuny-kooperativet har också fått utbildning i hållbara jordbruksmetoder – och som ett resultat har både skördens avkastning och kaffets kvalitet ökat. De har också kunnat installera mer miljövänliga biogasspisar hemma, vilket minskat deras exponering för rök och den tid de tidigare lade på att samla ved. Nu har de lanserat sitt eget kaffemärke, Zawadi coffee, som betyder ”gåva” på swahili. ”När en kvinnas inflytande ökar flyttar det fram positionerna för hela hushållet, både ekonomiskt och socialt”, säger Elizabeth, kaffeodlare i Kabngetuny-kooperativet
