Därför bör världshandeln stå i fokus på COP30
När världens ledare diskuterar klimatfinansiering på COP30 kämpar odlare redan med att anpassa sig till klimatkrisen, ofta med sina egna besparingar. Enligt Fairtrade Sveriges generalsekreterare Ulrika Urey är de inte bara underfinansierade för specifika klimatinsatser – de är också underbetalda.
Den här veckan går FN:s klimattoppmöte COP30 av stapeln i Belem i brasilianska Amazonas. Precis som vid tidigare toppmöten är klimatfinansieringen en central fråga, och färska rapporter visar att utvecklingsländerna bara får en bråkdel av den finansiering som hittills klubbats igenom.
Samtidigt bör vi inte stirra oss blinda på finansieringsdelen, menar Fairtrade Sveriges generalsekreterare Ulrika Urey. Minst lika viktigt för att motverka klimatförändringarna och säkra upp våra globala livsmedelssystem är att höja människors grundläggande inkomster och – faktiskt – levnadsstandard.
Levnadsinkomst är bra för klimatet
Det kan verka kontraintuitivt att höjda inkomster skulle bidra till att motverka klimatförändringarna, eftersom det samtidigt finns ett tydligt samband mellan höga inkomster och ökade utsläpp av koldioxid. Men, det är stor skillnad på att vara förmögen och att få en ersättning som det går att leva på, menar Ulrika Urey, generalsekreterare Fairtrade Sverige.
– Att odlare och anställda i det globala jordbruket kan leva på sitt arbete är förstås eftersträvansvärt i sig självt. Det är en mänsklig rättighet. Men det är dessutom helt nödvändigt för att de ska kunna investera i mer hållbara jordbruksmetoder, säger Ulrika Urey.
Kräver kompensation
Omställning till en mer miljövänlig odling står kanske inte högst upp på listan för den som lever på gränsen till extrem fattigdom. Samtidigt är den helt nödvändig för att odlare ska kunna fortsätta producera sina grödor och försörja sig på sitt arbete – och för att säkra upp den globala livsmedelsförsörjningen på sikt.
Och studier visar faktiskt att världens odlare redan ägnar sig åt omfattande klimatanpassning. Enligt International Institute for Environment and Development investerar den genomsnittliga småskaliga odlaren omkring 20–40 procent av sina inkomster i klimatåtgärder.
– Det är helt enkelt omöjligt för de flesta odlare att inte lägga pengar på klimatanpassande åtgärder i dag, med konsekvensen att det blir ännu mindre kvar för hushållet och familjen, säger Ulrika Urey.
Tjänar hälften av en levnadslön
Fairtrades rapport Mer än bara överleva visar att en genomsnittlig anställd inom sektorerna te, kaffe, banan, bomull och textil i länder med utbredd fattigdom bara tjänar hälften av en levnadslön. Det innebär i praktiken att de behöver välja bort hälften av sina mest grundläggande förnödenheter. Detta samtidigt som de alltså får bära de största kostnaderna för de eskalerande klimatförändringarna. Hur går det ihop?
Det gör det inte, menar Ulrika Urey.
– Det är en hopplös ekvation. Därför pratar vi på Fairtrade hellre om rättvis betalning och ersättning för det hårda arbete som odlare och anställda redan utför varje dag. Klimatförändringarna gör deras situation allt svårare, och de specifika insatserna som klimatfinansieringen ofta innebär räcker inte. Jag hoppas årets möte blir ett tillfälle att en gång för alla ta itu med de grundläggande orättvisorna i den globala handeln, säger Ulrika Urey.