Det har – återigen – blivit dyrare att vara konsument. Det märks särskilt på svenskarnas favoritdryck kaffe. Världsmarknadspriset på kaffe steg med nästan 70 procent under förra året och ett kaffepaket kan nu kosta närmare 100 kronor i butik. Sannolikt kommer priset att öka ännu mer framöver.

På flera håll rapporteras nu om prisökningarnas främsta förklaring: att klimatförändringar och extremväder riskerar att slå ut världens kaffeodlingar. Men ofta framställs människorna som odlar kaffet som passiva offer för dessa omständigheter, om de ens omnämns. Detta trots att det i själva verket är odlarna som sitter både på kunskapen och nyckeln till förändring.

– Kaffeodlarna har den verkliga expertisen i den här frågan. Hade vi lyssnat på dem tidigare hade vi kanske inte behövt hamna här, säger Ulrika Urey, generalsekreterare på Fairtrade Sverige.

Samtidigt menar hon att vi behöver uppdatera vår bild av vad som är ”dyrt” kaffe.

9 av 10 odlare vill ha stöd i klimatanpassningen

I en enkät som Fairtrade Sverige genomförde våren 2023 uppgav 100 procent av de svarande odlarna att de märkte av klimatförändringarna och att problemen hade förvärrats de senaste fem åren, alltså sedan 2018.

Nio av tio förutspådde också att kaffeodling kommer att försvåras ytterligare till år 2050.

”Ökad kunskap om klimatanpassning” var svaret från nio av tio odlare på frågan om vad som krävs för att de ska kunna fortsätta odla sitt kaffe. Sju av tio uppgav också att priset på kaffe, som då låg på 1,86 USD/lb, behövde bli högre.

Odlarnas uppfattning förstärks av internationell forskning som visar att högre inkomster, extern finansiering, ökad tillgång till kunskapsdelning och organisatoriskt stöd är avgörande faktorer för att kaffeodlare ska ha möjlighet att investera i klimatanpassning och bedriva ett mer miljömässigt hållbart jordbruk. Trots det återinvesterar kaffeföretagen, med några få undantag, en väldigt liten del av sin vinst i en mer hållbar kaffeproduktion.

Lösningar finns – men resurserna saknas

Ulrika Urey menar att västvärldens sätt att handla med kaffe har bidragit till den ohållbara situationen. Prispress från flera håll och en skev balans i kaffets värdekedja har lett till att konsumenter vant sig vid alltför billigt kaffe, samtidigt som kaffeföretagen alltså inte har satsat på hållbarhet.

Men lösningen behöver inte vara någon magisk ny teknik, menar hon. Tvärtom finns det redan fungerande verktyg för att skapa positiv förändring för världens kaffeodlare.

– Kunskapen finns oftast hos odlarna själva. Om de får möjlighet att utbyta den kunskapen kan de stärka varandra. Ett sätt att klimatanpassa är därför att stötta odlare i att hitta sätt att dela kunskap och utbildning, liksom att stötta dem ekonomiskt för att ställa om till exempelvis ekologisk odling.

Allt för få tjänar en levnadsinkomst

I dagsläget tjänar de flesta kaffeodlare inte en levnadsinkomst, det vill säga en inkomst som gör att de kan täcka sina mest grundläggande behov.

– En person som inte ens vet om pengarna ska räcka till mat för dagen har inte möjlighet att planera för investeringar i en mer hållbar produktion. De låga inkomsterna hänger förstås samman med att kaffe under lång tid varit väldigt billigt, säger Ulrika Urey.

Kaffet behövde helt enkelt bli dyrare, menar hon. Eller snarare: ersättningen till kaffeodlare behövde – och behöver fortfarande – bli högre.

Och vad är egentligen ”dyrt” när det kommer till en riskråvara som kaffe, som färdats långt från odlingen till kaffekopp? 

– Om ett paket kostar 100 kronor i butik blir det inte ens två kronor per kopp. Till en kopp går det åt ungefär 64 kaffebönor, alltså 32 kaffebär, och dessa plockas ofta för hand. Kanske är 100 kronor ett rimligt pris att betala, när vi tänker efter?